Rebeca

nu har jag nyss kommit hem från Sigrid, det var treevligt tack för ikväll. nu ska jag verkligen sova, igårnatt låg jag vaken och var orolig hela natten + att jag hade hostattackerna från helvetet jag hoppas inte att det är blablalba-plasma-grejjen som Sigrid fick isf förtär jag migsjälv. peace.

Igår var jag och Frida på bio och såg Harry Potter and the order of the phoenix. Den var rätt najs, jag hade inte läst boken så jag visste inte vad jag hade att förvänta mig. Ibland kände jag mig rätt så lost, som när det kom in personer i handlingen som man borde veta vilka de är från tidigare filmer men jag hade ingen aning, jag är inte så fett insatt. hursomhelst så satt jag och Frida och hostade oss igenom ytterligare en film på bio.

Sen hängde vi på en busshållsplats vid "Rimi" tillsammans med Fredrik och sen hos Frida. och för första gången i sommar ville min mamma ha hem mig, och Fredrik missade sista bussen. Egentligen så var det nog bra - Frida var ensam och Fredrik var ensam, varför inte vara ensamma tillsammans lixom, hoppas han hann med bussen.

... jag tror seriöst att det är den bästa filmen jag vet. såg den för 4:e gången igår och den var lika bra som de tidigare gångerna, det finns inget fel med den filmen, jag blir så glad varje gång jag ser den!

grejjen är att jag typ är pigg nu, tack för ikväll, sjukt trevlgit att Linus och Fredrik kunde pallra sig till Carlshöjd och chilla, sen alla andra också, det var trevligt. Jag längtar till Fridas stuga, det kommer typ inte att hända men jag håller tummen så sjukt hårt. För gräsmyr också (Frida jag vet att du vill)

imorron ska jag äntligen träffa Ebba (!), fan vad jag har saknat henne/saknar henne. tagga tagga tagga! sen tagga Söndag. Tråk att alla ska till storsjöyran imorron (klockan är efter 00.00) då blir jag nästan helt ensam nästan.
Saknar Traestock lite. peace

Nu ska jag inte iväg någon fler gång i sommar, det blev Sundsvalls gatufest och Trästocksfestivalen, båda var sjukt trevliga och jag är nöjd. Idag cyklade jag till stan för lite ärenden och för att äta lunch med Frida, livet leker.

..modevisningen ja, den gick bra, det var roligt men jag var trött eftersom att jag endast sovit 3 timmar. skorna glappade och musiken funkade inte heller, lite mycket strul men det var kul.

ikväll är de chilliN' hos Frida med Rebecca, tagga. peace

det är synd om mig (igen/som vanligt) FavvoRebeza har nämligen stukat foten när hon ramlade i trappen igår så hon har jätteont - illa

idag var vi och provade kläderna till modevisningen. Jag fick ett par grå jeansshorts med hängslen och en vinröd kortärmad skjorta med små vita prickar på. Rebeca tycker att det kändes lite töntigt eftersom att hon inte har ass och sen skulle hon visa halva benen (för de låg minsann inga leggings/tights i påsen) hon kände sig som en uppsvälld bulle, det var synd och orättvist för ett par så snygga shorts, men alla andra tyckte att det var skitsnyggt så vad gör man inte? Det värsta var nog skorna, efter JC besöket var det off till DNA för skor, jag fick ett par vinröda (samma färg som skjortan) skor med kilklack (klumpiga). problemet är inte bara att Rebeca inte kan gå i högklackat utan även att hon stukat foten och att det kanske kommer att vara trappor inblandade- hon kommer att dö.

*snälla gud låt mig inte ramla och göra bort mig eller råka göra sönder jeansshortsen för det har jag inte råd med (1198 sek) *

.. och efter det var det Apberget kl 13

eftersom att David fann min blogg så fascinerande så lovade jag att skrivia någonting om honom i nästa inlägg (dethär) men eeehmn.. vafan skriver man om en sån som David (aka sugmärket)? ingen aning jag har aldrig träffat honom när han varit nykter, men onykter är han en trevlig prick, speciellt när han försöker bota feber, och speciellt inte när det är skeden som bestämmer över honom.

jag vet inte men senaste 2 veckorna har jag gått ner 5 kilo utan att jag försökt eller tänkt på de, vågen visade 50kg istället för 55 för några dagar sedan och nu har jag panikångest och äter som en jävla häst! helt sjukt, alla kläder bara hänger o min bh har blivit förstor, eller? - eller så har jag fått nån omvänd typ av anorexia. jag kollade på bilder från förra sommarn då var jag ju ändå chubby. (vart tog brösten sin väg?)

Igår chillade vi på Täftefestivalen och Industri Royal, det var råtrevligt med mycket CH:are i farten, mycke andra rejects också men förutom spöregnet var det stämning (även fast jag nog mycket hellre hade sett Harry Potter som vanligt folk.)

..vi kan väl leka doktor du och jag?
idag fann jag migsjälv på biblioteket, helt utan anledning, vad skulle jag låna? och varför? först hamnade jag bland hyllor med böcker med stora snirkliga bokstäver på ryggarna,-fantasy det händer inte! Helt ärligt man ska kunna gå i ett bibliotek utan att få panikångest och vilja riva ned alla böcker från hyllorna, riva ut massa sidor och vilt börja tugga på dom eller hur? jag kände mig som en "englishman in newyork", no doubt, det var jobbigt.

annars har jag bara chillat omkring på stan idag och slösat pengar på onödiga livsnödvändigheter. nu har jag skavsår och ångest. ikväll är jag av halvt av egen vilja och halvt medtvingad till Täfteåfestivalen, men vi ska bara se Industri Royal - Tack för det. piz

I förrgår hade jag hög feber, jag kände mig så sjukt liten och hjälplös. På kvällen kände jag mig precis som man gjorde när man var liten och satt i pyjamas och en liten skål med ostkrokar i soffan och verkligen kämpade för att hålla ögonen öppa genom hela det sista momentet i "stadskampen" eller något annat familjevänligt program. I förrgår satt jag ihopkurad i en filt genom "so you think you can dance" och ville verkligen verkligen se det klart, jag var så trött att jag nästan tyckte synd om migsjälv. men idag är jag feberfri och mår hyfsat bra ändå - jag vill vara liten igen.

Christians mamma och Amandas 'FasterFia' är här, de har ockuperat mitt rum så jag hänger i gästrummet, de skulle stanna till på torsdag men nya rykten säger fredag - jag kommer ha hoppat innan dess.

livet på Kvartsvägen 30 kretsar till 99% kring 'middag'. Vad man ska förtära och när man ska göra det är det viktigaste på hela dagen, Chrisitan har redan issues med det men det är mycket värre nu när 'mamma' och 'lillasyster' är här dom är exakt likadana. fast egentligen borde jag inte klaga, maten är ju god. Egentligen gör det inte så mycket att de är här, dom svassar mest omkring, dricker rosévin, och tvättar håret de är bara ett sånt störande moment att jag inte kan stänga in mig på mitt rum, spela konstig musik och se på SaTc till tidigt på morgonen. FITT!

min dag började med telefonkö och sur tant, enligt vårdcentralen bodde jag fortfarande i vännesby (pinsamt) och blir därför tvungen att fara dit imorgon innan kl 12:30 och 'omskriva mig' istället för att bara få mitt recept skickat och få springa på apoteket som vanligt folk. Sist jag var på vårdcentralen fick jag operera bort en hudcancerfläck (eller var det på sjukhuset?) Jag kanske var runt 9 vårar och var dörädd för att de skulle operera något på mig, jag minns hur mamma hade lovat att "denhär gången ska de bara kolla på den, de kommer inte att operera" och de slutade med vilda läkare som skrek om att det var akut att ta bort den och att "det var tur att ni kom in idag och inte imorgon". fyra stygn senare var jag arg på min mamma i typ ett halvår.

efter jag vallfärdat och skattskrivit mig så ska jag vara barnvakt och jag hoppas att hon chillar hos nån kompis eller nåt så jag kan få sola. Jag missade solen idag och skulle inte må dåligt av att boosta mina pigment lite, jamenar nu är ju fläcken borta, har man en gång haft en "nära-cancer-upplevelse" får man det väl inte igen eller?! ;D (eller okej, inget att skojja om)

När man inte hänger med och livet flashar framför ögonen på en och egentligen vill man bara gå och lägga sig och vakna sen någon gång, om ens då, då är det något som inte är rätt. Den lilla vita pillerburken är slut och jag känner mig seg och dryg, det var helt fel tillfälle.

Jag vet många fler som mig- sånna som lever slaviskt enligt 10-sekundersregeln och ändå har det bra. Egentligen skulle jag behöva mer tid, eller mindre? ofta när 10 sekunder har gått har man knappt hunnit blinka, men nu vet jag hur det känns när 10 sekunder känns som en evighet som man vill stanna i föralltid ( haha alltså ursäkta, jag förstår om ni sitter och rynkar näsan över dehär inlägget, det gör jag också men jag kan inte hjälpa det.). Även fast jag vet att 'lycka är en godispåse från sega råttan' så vill jag tänka att det är något annat, nåt helt random, nåt som mycket väl skulle kunna ta 10 sekunder - Jag vet att det kan ta 10 sekunder men det är inte den typ av lycka jag söker.